Archive for augusti, 2007

Man kan gifta sig i Sverige…

Så har man gått och gift sig.

Det är en förklaring till denna ganska sena uppdatering av denna blogg. Att gifta sig är en ursäkt. Har jag hört.

I vilket fall som helst så innebär naturligtvis giftemålet en ny insikt i hur det svenska samhället och dess innevånare fungerar. Jag och min fru hade nämligen förmånen att gifta oss borgerligt.

Jag kommer från ett protestantiskt land, och hon från ett katolskt land, så vi hade alla bra ursäkter att använda på min farmor, prästens änka, för varför vi inte gifte oss i kyrkan.

Så vi har planerat allt in i sista detalj ,visste ni föresten att om man byter namn i och med giftemål i Sverige, så kan man göra det avgiftsfritt. Men om båda byter namn så kostar det för båda. Därför bytte jag till ett släktnamn innan vi gifte oss, något som var gratis, för att min fru skulle kunna ta släktnamnet gratis när vi gifte oss. Skatteverket har aldrig varit så undanflyende och frånvarande som när de var tvugna att svara på alla frågor och skicka alla papper om detta.

I alla fall så kom vi, till slut, till Rådhuset i vår lilla mellansvenska stad. En beväpnad vakt stod utanför, och då menar jag beväpnad med pistol, väntande på alla de livsfarliga brudparen med familj som skulle gifta sig just den här lördagen.

Efter den obligatoriska frågan om vilka vi var så släppte han oss tveksamt innomhus. Där väntade vigselförrättaren att vi skulle få vänta ett slag medan de gjorde iordning rummet där vi skulle vigas. Femton minuter senare, bara tio minuter efter utsatt tid, fick vi komma in. Vigseln tog tre minuter, så för att ge denna högtid lite minnesvärt hade vigselförättaren förberett en dikt, som inte alls var samma dikt hon läser för alla som gifter sig där.

Lite foton och kramar efteråt så var vi på väg hem till mina föräldrar där vi skulle äta mat och ha det trevligt. Jag och min flickvän, förlåt, fru hade bestämt att vi skulle spara pengar på brölloppet (vi anser nämligen att vi varit ”gifta” i åtminstone fyra år, i tanken, och att detta mest var för pappersarbetets skull) och lägga krutet på maten och allt efteråt istället. Folk som vi bryr oss om skulle få vara glada och ha det trevligt. Inga onödiga klädselkrav, inget onödigt dyrt men smaklöst i form av mat och dryck. Bara mysigt och trevligt.

Och det var mysigt. Men ett par saker är ju lite roliga och ”svenska”. Mina föräldrar hade fixat maten, och det fanns vegetariska alternativ ,trots att ingen i min familj är vegetarian. Jordgubbar och glass fanns på menyn som efterrätt, trots att jag och min fru hade fixat bröllopstårta. Mina föräldrar sprang som tettingar fram och tillbaka, trots att allt var fixat och färdigt.

Och sen kom den stora chocken för alla. Endast brudparet var bordsplacerat.

Vi satte oss ner, och såg på medans våra tjugo gäster förvirrat försökte hitta nånstans att sitta. Det var inte brist på plats, tvärt om, men ingen vågade sätta sig ner eftersom de inte visste vart det var ”korrekt” att sitta.

Min farmor stod upp framför oss i tjugo minuter och försökte få reda på vart hon kunde sitta någonstans, till slut fanns det bara en plats kvar, så hon tog den.

Trots allt var det väldigt trevligt, men också väldigt svenskt.

Jag hade förberett en LEDARE om hur vi svenskar dricker sprit inför midsommar, men den får jag ta nästa gång… nu ska jag hem och ta hand om barnen innan frun kommer hem. Sen äter vi middag och tittar lite på tv.

Smekmånad? Vi åker på semester nån gång mellan september och april, till Belgien, min frus hemland. Smekmånaden hade vi för fyra år sedan, vi tar hellre semester och tar tid för oss själva… 

augusti 1, 2007 at 11:30 f m Lämna en kommentar


Senaste inläggen

power

var irr_lang = 'en';